Terapisnack

Psykisk ohälsa / Permalink / 5
Idag fick jag mig ett terapisnack med 1177 i 20 minuter! 
Jag ringde in för att jag har återkommande stickningar och domningar i revbenspartiet som är så sjukt obehagligt. Först kan jag få stickningar som ibland kan vara starka och ibland kan jag få dova stickningar som sen ger ett tryck som känns som ett avlångt håll som man får när man har sprungit eller gått för fort. När stickningarna har lagt sig inkl trycket kan min ena arm somna till. Det är så sjukt obehagligt att få den smärtan när man inte har varit aktiv på en hel dag då kommer panik tankarna, är jag sjuk? Invändig blödning? Förstorad mjälte? Vad fan är de för fel..?😥
 
Fick så igår natt när jag skulle lägga mig för natten. Det blir så mycket frågor som gör att man ligger vakened ångesten i kroppen så jag ringde till vårdguiden när jag vaknade för att rådfråga istället för att hålla på med google.. 
 
Damen som svarade tog verkligen tid på sig och samtalade med mig i 20 minuter för att lugna ner mig. Gav mig råd & stöttning när jag berättade om att jag lider av panikångest och hypokondri. Hon bad mig att utnyttja 1177 som en del i min "behandling" mot panikångest och hypnokondriet. Få bolla med personalen där när jag får en smärta som ger mig panikkänslor eller bara få höra att det inte är någon fara! För mig känns de tryggt att någon verkligen lägger sin tid när man ringer in för att man är orolig. När jag ringer in annars tar samtalet bara 5 minuter och sen är de klart men den här damen tog verkligen sin tid och gav privata råd utanför sitt arbete!♡
 
Hennes "diagnos" är att mina symtom är stress relaterat iallafall. Sen att min hypnokondri "förvärrar" symtomen, speciellt när jag tänker på smärtan så blir smärtan större.. Det är så svårt att inte tänka på de för alla symtom som jag dagligen lider av sätter igång psyket något så fruktansvärt. Man håller sig inomhus för att man inte vågar gå ut utifall att man verkligen är sjuk. 
 
 
#1 - - Efva:

Har ungefär samma plus värk från helvete . Läkaren sa att det är inflammation. Verkar som du har nån nerv i kläm när armen domnar.

Svar: Ja jag misstänker också att det är någon nerv men man blir ju ändå nojig att det är något allvarligare. Jag är livrädd för sjukdomar och att få diagnoser som är kroniska därav mina läkarbesök hit och dit för att bevisa för mig själv att jag inte ät sjuk kroppsligt😊
Johanna

#2 - - Anonym:

Du behöver ta ångestdämpande mediciner. Du behöver bryta den onda spiral som du har hamnat i för att sen kunna samla ork att ta tag i de "verkliga problemen", dvs gå i terapi. Det är läskigt, jag vet, men din kropp behöver en paus från ångesten.

Svar: Jag behöver inte ta något, finns ingen lag på att man måste ta ångestdämpande utan jag tar de som jag känner att jag klarar av. Jag tar atarax som är en lindrig dämpning men djupare än så vill jag inte gå för att biverkningar som kan dyka upp. Vad menar du med att ta tag i de "verkliga problemen"? Jag tog kontakt med vårdcentralen för att få hjälp och fick en remiss till kuratorn som sitter där. Går dit regelbundet för att prata osv, när kuratorn säger att hon vill skicka mig vidare så tar jag de därifrån. Man kan säga att jag gör en utredning där först innan hon beslutar sig om vad som kan passa bäst för mig, aningen till Prima psyk eller ger mig olika alternativ.
Jag tar tag i mina problem som är såkallad verkliga.. Jag har en egen KBT behandling för mig själv genom att utsätta mig för faror, försöker koppla bort negativa tankar & känslor. Kuratorn hjälper mig genom att jag får lätta på mina känslor och tankar men det är ju ändå upp till mig att ge mig ut mm.

Tyvärr har man ju sånna dagar som är super bra och vissa dagar vill man bara gråta men det är mina fysiska symtom som drar ner mig som t ex magsmärtor, huvudvärk, illamående, nacke/rygg ont. Det är sånna symtom som hindrar mig från att leva "normalt". Jag är ju begränsad tack vare dom fysiska symtomen.
Johanna

#3 - - Anonym:

Har du provat naturläkemedel? Rosenrot lindrar ångest.

Svar: Nej det har jag inte. Får kolla runt och de var som finns😊
Johanna

#4 - - Anonym:

Har du förresten kollat upp möjligheten att få jobb genom jobbtorget? Har funkat jättebra för dom som kommer till mitt arbete! Googla det!

Svar: Nej jag har aldrig hört talas om de faktiskt, ska kika😊
Johanna

#5 - - Anonym:

Det var en kommentar i all välvilja. Jag har själv varit i din situation när ångesten och hypokondrin blir till en ond cirkel som aldrig tar slut. Då behövde jag ta mediciner under en period för att hjärnan skulle få vila lite från alla tankar och ångest. Med verkliga problem menar jag att du ju inte är fysiskt sjuk på riktigt utan din hjärna lurar dig att tro det (eftersom ångest ofta påminner om olika riktiga åkommor). De riktiga problemen är kanske stress och oro från början. Du har ju själv skrivit om hur du har haft det under barndomen och tonåren och bara det du har berättat om i bloggen är ju tillräckligt för att ge vem som helst ångest.
Kram

Till top