Johanna & Charlie

När saker inte blir som man tänkt

Personliga inlägg Permalink6
En tid har gått sen jag skrev ut om min graviditet på sociala medier. Har fått en del negativa kommentarer speciellt här eftersom att man kan vara anonym. Lite trist men nu har jag släppt det men istället har det skett lite saker sen dess.. Inga positiva nyheter om jag ska uttrycka mig så men det är så att jag skall genomföra en "abort". Varför tänker ni? Jo för i onsdags var jag och min pappa på gyn för att göra ett tidigt ultraljud som jag har längtat efter enda sen jag plussade. Väl på plats fick jag gå in till undersökningsrum för att göra ett vaginalt ultraljud så pappa fick stanna utanför.
När det var dags la jag mig förväntasfull men barnmorskan berättade att hon inte kunde hitta ett hjärtljud men fostret låg kvar.. Bad om att få se den lilla som man kunde se så tydligt, några millimeter ifrån fostret låg gulesäcken. Otroligt tydligt!
 
Jag fick aldrig se Charlie i den veckan utan jag fick se honom första gången i vecka 5+3 och nästa gång var jag i vecka 19. I onsdags var jag i vecka 7+5. 
 
Barnmorskan ville få ut fostret så fort som möjligt så jag fick två tider för en medicinsk abort. Idag var det första besöket, pappa följde med mig så jag slapp sitta där själv.. Fick svälja en tablett framför sjuksköterskan och sen fick vi gå runt på sjukhuset för att sen komma tillbaka till gyn efter en timme. Biverkningar från denna tablett är kräkningar & illamående så om man skulle kräkas inom en timme efter intaget ska man få ta en till tablett så att kroppen tar upp läkemedlet. Som tur mådde jag bra men fick redan efter en halvtimme sammandragningar i livmodern.. Kan även börja blöda under morgondagen som också är en av biverkningarna. 
 
Verkligheten kom ikapp mig och jag mår verkligen inte bra psykiskt.. Gråter mer eller mindre varje kväll för att jag verkligen inte vill genomföra en abort död som levande💔  På tisdag ska jag tillbaka till gyn för att göra det sista på denna process, själva aborten.. Vetskapen om att jag kommer få "se" / "känna av" fostret får mig att vilja försvinna under marken och inte komma upp igen.. 
Som tur kunde Christopher ta Charlie under halva min vecka för jag känner mig inte stark nog att ha Charlie när jag mår så extremt dåligt. Som tur fick jag ta Charlie i torsdags tills igår (lördag). Få tänka på annat och bara få höra hans röst gör en alltid på gott humör♡ 
 
Beroende på hur jag mår under onsdagen dagen efter aborten ska Charlie komma hem igen! Planerna inför helgen om jag inte mår allt för pyton blir det en utflykt någonstans med bara massa mys♡ 
 
Skulle uppskatta om ni skippade att kommentera om ni inte har något snällt att säga.
 
 
 
#1 - - Anonym:

<3 styrkekramar

#2 - - Anonym:

Hoppas du mår bättre. Tråkigt att höra. Du skulle bli en bra mamma åt det barnet också. Styrkekramar

#3 - - Efva:

Lessen för din skull. Förstår att du känner dig deppad. Styrkekramar.

#4 - - Anonym:

Många kramar till dig Johanna! Du kommer ta dig igenom det här också... även om det känns jätte jobbigt just nu!
Kram från en annan Johanna

Svar: Tack så mycket♡ Vet inte hur jag ska ta mig igenom det men jag ska verkligen krama Charlie en extra gång varje gång jag har honom😕
Johanna

#5 - - Anonym:

Många kramar till dig Johanna! Du kommer ta dig igenom det här också... även om det känns jätte jobbigt just nu!
Kram från en annan Johanna

#6 - - caroline lindström:

Det är tråkigt, själv haft tre missfall i v 10 och 8. Kroppen behövde hjälp på traven med cytotec alla ggr.
Kram

Till top