Hjärnskakning..
För ett par veckor sen fick jag ett samtal från Charlies förskola om att en olycka hade skett, som hade förvärrats. Charlie är en jäkel på att springa runt och härja utan att riktigt tänka på konsekvenserna vilket jag kan förstå till en viss del. Han är inte riktigt i den ålder där han inser vilka incidenter som kan ge konsekvensker men däremot är han mycket väll medveten om att hans ortoser gör det hela lite halare när han springer runt. Tidigare kunde han halka och snubbla flera gånger om dagen utan att tänka sig för, idags läget är han mer medveten om hur han ska handskas med sina ortoser och hur kan ska göra i vissa miljöer där han vet att, här trillade jag sist så då kanske jag ska vara lite extra försiktig nu t ex.
Just vid detta tilfälle hade Charlie snubblat bakåt och slagit i sitt bakhuvud på en stol som i början bara gjorde ont och sen hade dagen forsatt som vanligt. Ätit lunch och lekt som om inget hade hänt. Efter ca 3-4 timmar efter smällen hade Charlie sagt till ena fröken att han hade ont i huvudet och därefter hade han börjat kräkas. Vid det ögonblicket ringde dom till mig och förklarade vad som hade hänt. Medan jag satt i telefonen med skräcken i kroppen fick jag veta att smällen hade ägt rum någon timme tidigare men att Charlie inte hade reagerat så värst mycket. Något jag tyckte var bra var att dom hade haft uppsikt på Charlie trots att han inte hade några symtom, det fick mig lite lugnare.
Jag slängde på mig mina ytterkläder och hade panik ringt till min systers jobb direkt efter att jag hade lagt på med förskolan. Resan till barnakuten var tufft psykiskt.. Ens hjärnspöken låg och svävade i luften, oron över att skallen hade fått skador.. Som tur kräktes han inget under turen dit och inget under vistelsen på akuten eller.. När vi väl kom fram dit var det knökfullt i väntrummet så det var bara att sätta sig ner och få tiden att gå. Efter någon minut kom även R som höll mig, Charlie och min mamma sällskap. Charlie piggade på sig som tur var och hittade även en liten pojke som han satt och pratade med.
När det väl blev våran tur för inskrivning kände och klämde sköterskan på hans huvud och nacke. Inga konstigheter alls, ingen feber, ingen smärta, inga symtom alls men eftersom hans syntom med kräkningen kom några timmar efter smällen ville dom ha oss kvar för observation i ca 6 timmar. Vi satte oss i väntrummet igen där den lilla pojken satt med sin mamma.
Vid en hjärnskakning ska man helst inte kolla på mobilen eller datorn då hjärnan behöver vila från rörelser. Den lilla pojken som satt där med sin mamma satt framför mobilen och självklart försökte Charlie snegla vilket jag märkte så jag fick säga till honom ett par gånger.. Det var lite gulligt😇
Vi satt i väntrummet ca fyra timmar utan några symtom så vi fick åka hem tillslut❤
Just vid detta tilfälle hade Charlie snubblat bakåt och slagit i sitt bakhuvud på en stol som i början bara gjorde ont och sen hade dagen forsatt som vanligt. Ätit lunch och lekt som om inget hade hänt. Efter ca 3-4 timmar efter smällen hade Charlie sagt till ena fröken att han hade ont i huvudet och därefter hade han börjat kräkas. Vid det ögonblicket ringde dom till mig och förklarade vad som hade hänt. Medan jag satt i telefonen med skräcken i kroppen fick jag veta att smällen hade ägt rum någon timme tidigare men att Charlie inte hade reagerat så värst mycket. Något jag tyckte var bra var att dom hade haft uppsikt på Charlie trots att han inte hade några symtom, det fick mig lite lugnare.
Jag slängde på mig mina ytterkläder och hade panik ringt till min systers jobb direkt efter att jag hade lagt på med förskolan. Resan till barnakuten var tufft psykiskt.. Ens hjärnspöken låg och svävade i luften, oron över att skallen hade fått skador.. Som tur kräktes han inget under turen dit och inget under vistelsen på akuten eller.. När vi väl kom fram dit var det knökfullt i väntrummet så det var bara att sätta sig ner och få tiden att gå. Efter någon minut kom även R som höll mig, Charlie och min mamma sällskap. Charlie piggade på sig som tur var och hittade även en liten pojke som han satt och pratade med.
När det väl blev våran tur för inskrivning kände och klämde sköterskan på hans huvud och nacke. Inga konstigheter alls, ingen feber, ingen smärta, inga symtom alls men eftersom hans syntom med kräkningen kom några timmar efter smällen ville dom ha oss kvar för observation i ca 6 timmar. Vi satte oss i väntrummet igen där den lilla pojken satt med sin mamma.
Vid en hjärnskakning ska man helst inte kolla på mobilen eller datorn då hjärnan behöver vila från rörelser. Den lilla pojken som satt där med sin mamma satt framför mobilen och självklart försökte Charlie snegla vilket jag märkte så jag fick säga till honom ett par gånger.. Det var lite gulligt😇
Vi satt i väntrummet ca fyra timmar utan några symtom så vi fick åka hem tillslut❤