Johanna & Charlie

Lägg ner!

Random Permalink9
Läs hela inlägget innan du uttalar dig!
 
Ni som sitter och kommenterat non stop om arbete & ekonomi kan ju bara lägga ner. Ni har ingen aning om vad jag prioriterar först av min "framtid". Har förklarat flera gånger för er att jag gör allt som står i min makt för att kunna överleva min situation som jag lever i just nu. Ni lever inte mitt liv, ni lever inte med mina problem eller med mina motgångar. Tycker rent utsagt att ni bara kan knipa er äckliga käft och låta mig ta mina egna val utan att ni ska peka fingret åt mig. 
 
Ja jag har haft en skakigt liv som har gjort mig till den jag är idag! Jag har inte haft det lätt men jag ställer mig alltid upp varje gång som jag har fått ett nedslag. Alla människor mår dåligt någon gång och det tar tid att må bättre oavsett situation. Tyvärr är jag så förstörd i mitt självförtroende, självmående, psyket att jag låter det dra ner mig.. Att reparera sina egna ärr tar tid att bearbeta.
Jag bär på ärr som än idag kan rivas upp som får en att se ner på sig själv! Men jag ger fan inte upp.
 
Mitt mål med livet är att ge Charlie allt som jag inte fick som barn och ungdom. Utstött, blev problembarnet i familjen, hamnade snett med myndigheterna och umgänge. Få se människor i sin omgivning leva på socialbidrag, missbruka allt ifrån mediciner till alkohol..
 
Det där är inget jag vill att Charlie ska gå igenom därav tar jag allt i MIN takt, just för att inte hamna där. För att jag ska kunna må bättre behöver jag gå till en psykolog för att reda ut min ångest och hypnotikondri. Sätta mig ner med människor som jag har sårat och blivit sårad av för att göra luften ren så att jag kan må bättre. Tyvärr kommer det ju alltid att finnas hinder som man ska ta sig över men innan dess vill jag bygga mig stark! Det gör jag genom att ta itu med mina problem innan jag tar nästa steg. Ni tänker säkert att jag är löjlig som inte tar allt i samma veva men jag funkar inte riktigt så. Vi alla är olika! 
 
Det är även många som skriver att jag ska ta tag i mitt liv! Vad fan tror du att jag gör om dagarna? Rullar tummarna? Vem har sagt att jag har sovmorgon? Ja det finns miljontals människor som har det sämre och mår dåligare än mig. Men nu är det ju så att jag inte är i deras kropp, tankesätt eller ens finns i deras liv eller upplevt det som dom har gått igenom så jag kan inte jämnföra mig med dom! Jag har bara mig själv att utgå ifrån och jag tar TAG tag i mitt liv och har gjort det enda sen Charlie kom till världen! Det har tagit tid och allt tar tid men vad tror du själv att jag gör egentligen? Sitter och lutar mig bakåt och njuter varje dag eller? Nej verkligen inte! Jag lever med en inre stress varje dag och har gjort det i 3 års tid just för att jag VILL ha ett jobb, jag VILL ha en egen bostad, jag VILL ha eget liv tillsammans med Charlie, jag VILL ha körkort & bil! Allt går inte som man alltid har tänkt sig men jag går vidare på andra sett. 
---
Det är väldigt många som kommenterar min arbetssituation & ekonomi. Jag förstår det men jag har redan förklarat ett antal gånger hur läget ligger till vilket folk inte verkar vilja ta in! Tar det en gång till så får jag hoppas att ni lägger av sen. 
 
Kan börja med att ja jag har haft ETT jobb som jag "sa upp mig ifrån". Det berodde på att jag inte var intresserad för 5 öre av jobbet när jag väl fick ha en testdag. På annonsen stod det "fönsterputsare" inget annat. Tyckte det lät roligt faktiskt och tänkte att det skulle underlätta min ångest att få komma ut, röra på mig om dagarna, tjäna en del pengar men.. När jag väl kom dit fick jag veta att det gällde telefonförsäljning om fönsterputs.. Då skulle jag få sitta inomhus i 8 timmar med en headset varje dag vilket jag INTE ville med tanke på att jag hade varit hemmasittandes i så många år. Ville ju röra på mig fysiskt och hålla igång. Gav det en chans för att jag ville ha pengar i fickan men efter någon timme sa jag till chefen att det inte var något för mig alls. 
 
Angående pizzerian som jag "jobbade" på varade bara i en dag för att det var personalbrist. Släkten var utomlands, två ur personalen hade sagt upp sig och han som var i restaurangen var själv så jag erbjöd mig. Hjälpte till och sen kom chefens släkt hem igen efter sin utlandsresa så då behövde jag inte gå dit igen! Skulle dom behöva hjälp igen så vet dom var jag finns. 
 
BR jobbet som jag hade i december var enbart ett tillfälligt jobb under julstressen. Hade jag fått en tjänst efter det hade jag tagit det utan att blinka! Ett jobb för mig om man säger så. Tidiga mornar, bra betalt, aktiv hela dagen, nära hem och till dagis, träning på köpet! Absolut ett jobb för mig! 
 
För att förklara mer om min arbetssituation och ekonomi så kan jag börja med att säga att jag söker jobb varje vecka. Kanske inte dom absolut roligaste jobben men det är iallafall ett jobb. Det kan vara allt ifrån städerska, lager jobb, barnskötare, hunddagis, receptionist, butiksäljare, florist, lekland, macker, det är dom som jag kommer på just nu. Men jag söker alla jobb där det inte krävs ett körkort och en viss utbildning. Jag har skickat in så många ansökningar. Och dom som jag inte har fått svar på brukar jag skicka en gång till till samma ansöka. Brukar oftast få ett nej till svars vilket får att ge upp hoppet men jag ger inte upp! Inväntar svar från två jobb just nu som jag har fått svar på! 
 
För övrigt så har jag även kontakt med Arbetsförmedlingen som mejlar mig någon gång i månaden med jobbförslag. Tyvärr så ligger dom jobben oftast för långt borta, vilket gör det svårt för att att ta mig att ta mig dit. 
 
Har sökt jobb sen två år tillbaka. Kan bevisas om någon idiot vill skriva ut att jag inte har det! 
---
Det är många som frågar varför jag inte bor hos min pappa eller varför jag inte har ett eget boende. För att ge ett svar på det så är det också en fråga om hur jag ska kunna få ihop dom pengarna. Ja jag kan må hos min pappa. Det är ett privat ämne som jag inte riktigt vill gå in på och sen så är det även tänkt att min syster och hennes flickvän ska flytta dit. Det blir för trångt om alla ska trängas där istället om jag och Charlie flyttar dit tillsammans. Då är det bättre att vi bor kvar hos min mamma tills jag hittar ett boende. 
 
Varför vi inte har ett eget boende är ju för att jag inte har ekonomin till det. Skulle jag flytta ut från mamma i dagsläget så måste jag ju ta ut bidrag som jag inte vill försörja mig med! Det finns ju människor som säger att jag är en "bidragstjuv" vilket inte är kul att höra. Jag tar inte ut några bidrag alls utan dom pengarna som jag har idag är pengar som jag måste ha för att kunna försörja ett barn. Jag får minsta summan av allt förutom på vårdbidraget som ges till barn med handikapp som jag och Christopher delar på. 
 
Min första prioritet är ju att få ett jobb och få kontroll på min ångest innan vi flyttar ut. Jag hoppas på att få flytta ut under 2018 men man vet ju aldrig, allt beror ju på när jag får ett jobb med en stabil lön som täcker hyran och allt som går in under en lägenhet. 
 
Jag har kollat på bostäder sen 2015, andrahandsval som förstahand.
---
Körkort är något som jag har lagt lite på hyllan men det är även något som jag har som mål under detta år. Har inte kommit så värst långt med det men jag stressar inte med det!
#1 - - Anonym:

Va tråkigt att du ska behöva förklara i detalj för att det finns idioter som alltid ska häcka på folk på nätet. Jag lovar att de aldrig skulle våga stå för allt om de skulle stå öga mot öga med dig. Du är enormt stark och du gör allt för din son! Fortsätt kämpa och försök ignorera de som trycker ner dig! ⚘

#2 - - Anonym:

Hacka* ⚘

#3 - - Anonym:

Hej. Jag undrar en sak angående ditt inlägg. Du skriver att du söker olika jobb tex florist, barnskötare osv, sedan skriver du jobb som inte kräver någon speciell utbildning. Hur menar du då? Allt det du nämnde är ju att man är utbildad. Självklart ska du söka jobb ändå. Jag bara undrade hur du menar? Du kan inte tänka dig att börja plugga? Tänkte det skulle ju underlätta för dig. Ta hand om dig.

Svar: HejDom jobben som jag hittar så brukar det stå att dom inte kräver en utbildning men en viss erfarenhet som jag kanske har vilket kanske kan underlätta mitt sökande! Sen brukar det även finnas arbete där man kan få en grund utbildning som dom kan ge mig. Därav att jag har sökt lite olika jobb som t ex florist😊 Har lite erfarenheter av blommor & odling vilket kan ge mig en chans. Sen beror det ju även på vad dom säker för exakt utbildning / erfarenheter men jag prövar alltid att skicka iväg ett mejl utifall att.
Johanna

#4 - - Anonym:

Hej ett tips.
Hör av dig till förskolor som timvikarie. Folk är alltid sjuka och det behövs alltid vikarier, där är dom inte så noga med utbildning.
Jag jobbade som det innan jag tillsist fick en fast tjänst.
Det är ett bra sätt. Du jobbar kanske inte varje dag men ju mer du jobbar desto mer kanske andra chefer vill ha dig

#5 - - Anonym:

Först säger du att du inte tar ut bidrag alls och sen berättar du om de bidrag du får... hur ska du ha det?

Svar: Jag tar inte ut bidrag. Aldrig ansökt om bidrag. Den inkomsten som jag har är baserad på det man får automatisk när man får barn. Vårdbidraget ansökte Christopher om som han ville dela med sig av. Men jag har aldrig ansökt om något som handlar om pengar.
Johanna

#6 - - Anonym:

Berätta gärna lite hur du tänkte när du blev gravid med ett andra barn som ensamstående. Tänkte du att det skulle bli lättare att hantera din ångest, lättare att ta körkort, få jobb osv osv?

#7 - - Anonym:

Okej så du lever på ett barnbidrag, ca 1000 kronor i månaden och ett halvt vårdbidrag?

#8 - - Anonym:

Som timvkarie kan man få jobb men chansen att få fast jobb på förskola är mindre. Timvkarie kanske inte funkar i längden heller

#9 - - Anonym:

Hej,
Det känns tråkigt att du ska behöva förklara såhär ingående inför dina läsare.
Det jag inte förstår är att du verkar vara en tjej med driv men det verkar helt orimligt att du tänkte att det var en bra idé att få ett till barn när du har det såhär på jobbfronten och bostadssökandet och körkortet?
Vill inte kritisera dig men det är svårt att förstå hur du hade tänkt dig.

Till top